Sista deltävlingen.

Det är bara att vänja sig, jag kommer att tjata om schlager här på bloggen så gott som hela våren...
Igår var det redan dags för sista deltävligen av Melodifestivalen. Jag tyckte bäst om Neo och Anna Bergendahl; den sistnämna gick ju direkt till finalen i Globen medan Neo får brottas vidare i Andra Chansen.
För övrigt anser jag ändå att det som var allra bäst igår var pausprogrammet - ett potpurri av gamla Melodifestivalklassiker. Jag hade hoppats att Tommy Körberg skulle dyka upp med "Judy, min vän", men tyvärr. Jag fick så lov att hålla till godo med "Det börjar verka kärlek banne mig" med Claes-Göran Hederström. Det gick bra det också.

Shopping!

Ja ja, jag vet att jag har köpförbud, men nu har nöden tvingat mig shoppa loss vid K-Rauta. Jag vet inte riktigt vad alla dessa grejer ska vara bra för, men en expedit försäkrade mig om att detta är vad som behövs för att min tvättmaskin ska fungera. Jag hoppas verkligen att han hade rätt. Snart är det upp till bevis.

Eeeh.....

3-0 i baken efter åtta minuter. Jag tror nog bestämt jag ska göra nåt trevligare än att glo på tv nu. Städa vessan kanske...

edit: 4-0 efter tio minuter. Voi huhhu.

Beslutsångest de luxe.

Uuuh. Ska jag se på kvällens hockeymatch eller ej? Jag brukar ju föra otur med mig. Men igår när jag kollade på OS hela kvällen kammade ju Finland faktiskt hem två medaljer för omväxlings skull. Kanske jag borde kolla ändå..?

Allt hänger ju på mig, naturligtvis...

Hur hände detta?

Den här tiggde högljutt om att få följa med mig hem då jag var i kvartersbutiken. Jag kunde ju givetvis inte vara så hjärtlös att jag ignorerade den lilla stackaren.
Tja, sen gick det fem minuter och sen var påsen liksom helt tom...
Jag fattar inte.

Ytterligare ett steg in i tantåldern.

Inspirerad av fiabeth ville jag också lära mig virka mormorsrutor. Mina tidigare talanger i virkning var ytterst begränsade, så detta var alltså fråga om en avsevärd utmaning.

Min kära mor blev kanske lite stött och kände sig rysligt obehövd då jag lärde mig sticka sockor via internet, så nu lät jag henne stå till tjänst med sakkunskapen.

Här har jag då förevigat mitt lilla övningsarbete. Det var sist och slutligen ganska lätt att virka, speciellt hålen blev jag snabbt expert på...
Nu återstår det bara att se om jag ska åstadkomma något användbart med mina nyvunna färdigheter.

Lösningen på mysteriet.

Äntligen fann jag förklaringen till varför mitt graduskrivande stampar på stället och min hjärna känns som om den bestod av gammal äppelmos. På ÖT:s hemsida (var annars..?) hittar man tydligen svaren på de mest svårlösta frågorna:


Här har vi alltså ännu en anledning att längta till våren...

Äntligen har jag dejtat digiboxens hårdskiva.

Helt ofrivilligt har jag hamnat hopplöst efter när det gäller min stora passion, Melodifestivalen. Först NU har jag sett förra lördagens deltävling och man borde väl inte tjata om saker som redan har varit, men jag kan inte låta bli.
Vilken tävling det var i Sandviken! Startfältet var hundra gånger bättre än i Örnsköldsvik, programledarna var toppen, underhållningsvärdet var skyhögt, oj oj oj...
Och ja, nu har jag fullt ut förlåtit Andreas Johnsson för hans musikaliska snedsteg med Carola. Sorry Mr T, men om han friar svarar jag ja!

Och på tal om frieri så ska jag på bröllop idag! Dags att börja förbereda sig så småningom...

Jag är fortfarande en barnrumpa!

Jag har fått ett massmejl på facebook av en tjej som gick i min högstadieklass. Hon tycker vi ska ordna klassträff.

Jag tog emot förslaget med stor skepsis. Ordet KLASSTRÄFF gör mig nämligen rysligt nojig.

På klassträffar är det väl meningen att man ska stoltsera med hur mycket man hunnit åstadkomma och hur mogen man har blivit sedan man senast träffades. Den där tjejen som mejlade mig har liksom precis fått sitt fjärde barn. När man kollar in resten av typerna på nians klassfoto känns det som om där kryllar av gifta, föräldrar, företagare, husägare...VUXNA människor, helt enkelt.

Spontant känner jag att jag inte har så mycket att komma med när det gäller mognad och personliga bedrifter. Jag har kryssat runt bland hyresbostäder i andra hand, jag har ett jobbkontrakt som löper ut om några månader, jag har inte varit gift ens en gång, studierna har hamnat lite på sniskan och att få barn har liksom aldrig varit aktuellt. Inte har jag lyckats bli rik och berömd heller; faktum är att jag endast vet hur man konsumerar - inte hur man investerar.

Jag tvivlar således på om mina forna klasskamrater skulle bli särskilt imponerade av min nuvarande uppenbarelse. Jag är kanske inte den mest lyckade människan man kan tänka sig.

Men trots, eller kanske tack vare, ovannämnda omständigheter så är jag en väldigt lycklig människa, och det värdesätter jag själv mer än att vara perfekt i omvärldens ögon. Så det så.

Vårkänslor!

Här följer ett viktigt meddelande till alla er som är rysligt intresserade av mitt själsliv: Jag har fått nog av vintern! Det må vara fastlagstisdag, men nu vill jag ha VÅÅÅR, sol, blommor, värme och färg! När vi börjar gå mot ljusare tider vaknar alltid en intensiv drift att byta ut allt mörkt, trist och gammalt i garderoben mot nya och färgglada plagg. Vårshoppingen brukar dock ha en tendens att gå över styr; det är som om förnuftet skulle försvinna i takt med att dagarna blir ljusare.
Därför inleder jag säsongen med ett strängt shoppingförbud, inga onödiga attiraljer ska flytta hem till mig inom den närmaste framtiden!

Kanske är det pga det stränga regelverket som jag inte kan låta bli att surfa omkring på otaliga shoppingsajter och utmana min självdisciplin. Men vadå, det är väl gratis att låta sig inspireras:
(Nu blir det reklam igen...)
En tjusig blommig dröm från H&M:s Garden Collection. Ska tydligen finnas i affär i slutet av mars, senast då tror jag bestämt att shoppingförbudet är upphävt...


Härliga lakan från Marimekko. Nästan som att ta sig en lur i det fria...



...och sen kan man vårpryda den bäddade sängen med denna fina kudde vid namn Alvine Flora från IKEA.

Nu återstår bara att hålla ut ytterligare nån månad. Snart, snart, snaaaart får jag sitta på nån uteservering och njuta av vårsolen..!

Gigantisk suck.

När jag för en gångs skull har lite (inbillad) graduinspiration, då möts jag av ett ordbehandlingsprogram som vägrar låta mig skriva en enda bokstav utan bara slänger följande ruta i mitt fejs:

Jaja, jag hade visst bara en 60 dagars provversion av Officepaketet och nu har tiden tydligen gått ut. (Hallå, såna detaljer hinner man ju lätt förtränga på 60 dagar...)

Nu har jag två alternativ som jag ser det:
1) Köpa mig ett Microsoft Office-paket för dyra slantar (och bli utblottad...och sur)
2) Ladda ner nån gratis ordbehandlare från cyberrymden (och bli stressad...och sur)

Pest eller kolera?
Ananas eller krokodilhjärna?

Studiemotivationen sprang hursomhelst sin väg...

Den stora frågan just nu:

Gå ut och njuta av det uppiggande solskenet eller stanna inne med den sövande gradun?
Ju mer man funderar på det, desto lättare blir beslutet...

G får vänta på sin tur.

Helsinki.

Jaha, nu är jag hemkommen efter min lilla miniweekend i hufvudstaden. Vistelsen har varit trevlig och umgänget högkvalitativt, precis som väntat.

Idag bestämde vi oss för att njuta av det soliga vintervädret genom att ta en promenad. Dessvärre valde solen att gömma sig bakom molnen just då vi var ute, men vi tog iaf ett varv runt Tölöviken. Det var trevligt och uppfriskande, och där fanns många hundar (runt gångstigen alltså, inte i viken...)!

Nu har jag snokat reda på resultaten från Melodifestival-deltävligen i Sandviken och Andreas har tydligen blivit glorious igen. Jag har inte hört nån av kvällens låtar, så jag kan inte ha några åsikter. Det blir att snarast boka in ett möte med min oumbärliga vän - den inspelningsbara digiboxen.

Kvällens huvudbry.

Imorgon blir det tidig väckning, lördagen till trots, eftersom jag ska bege mig till Håååfårss för att umgås med trevligt folk. Nu är frågan: ska man sitta uppe halva natten och titta på kvalitativa tv-program som På spåret och Skavlan från svt play eller ska man gå och lägga sig tidigt...

Jag har även svåra våndor över att jag missar morgondagens deltävling i Melodifestivalen, det förstår ni säkert. Ska Andreas Johnsson repa sig efter det senaste klavertrampet med Carola? Jag får leva i spänning framöver...

Sportstund.

Ikväll har jag varit supporter vid Botnia Games i Korsholm. Det var en underhållande tillställning - jag fick bevittna världsrekord, kvicka kenyaner, andra duktiga män och kvinnor från både när och fjärran samt en tyngdlyftningsvärldsmästare (vilket lååångt ord...) in action. Dessutom kom jag hem som en riktig vinnare med en bukett tulpaner...

Lyckans dag!

Ibland har man helt enkelt turen på sin sida! Idag sprang jag in till Hemliga Modehuset efter jobbet för att inhandla strumpor och annat ur kategorin "Tråkigt, men nödvändigt". Jag hann knappt in genom dörrarna innan en försäljare kom och gav mig en blå lapp med texten "Valfri produkt -20 %".


Som den ekonomiska individ jag är (hrhmmm...) kände jag att nu gäller det att passa på.
(Den extremt ekonomiskt sinnade går givetvis och köper en produkt om dagen ända fram till den 17.2. då kampanjen tar slut...)
Jag finkammade således affären och vad hittade jag där om inte en söt puderrosa kofta, ton i ton med klänningen jag köpte för några veckor sen! Lyckan visste inga gränser..!
Ända sedan jag inköpte ovannämnda klänning har jag nämligen letat genom hela stan efter en ljus övredel som skulle matcha den. Förargat har jag kunnat konstatera att inget dylikt plagg som faller mig i smaken tycks finnas i denna håla som kallas Vasa. Idag visade det sig alltså att jag hade fel - underbart! Heja H&M!

Nu tänker jag leka modeguru och publicera lite outfit-bilder här på bloggen...

Här har vi klänningen...


...Och här tillsammans med koftan. Matchande, eller hur?

Och så var det ju plikterna...

Jag har inte enbart roat mig hemma i Sandsund, utan även ägnat mig åt mina synnerligen engagerande studier. Här sitter jag i flickrummet och fördjupar mig i bl.a. hypotesen om social gravitation samt det ekologiska felslutet - två rysligt viktiga och totalt obegripliga fenomen som ska ingå i avhandlingen. Genom fönstret har jag utsikt över vår rosa lekstuga, där jag lekte och hade skoj på den tiden då det var länge innan statsvetenskapens teoretiska och metodologiska frågeställningar skulle göra inträde i tillvaron. Ah, those were the days...

Tant Johanna hälsar på.

Jag har spenderat några dagar uppe på parentesernas domäner och då var det givetvis läge att inspektera hur min gudson mår. Till min stora förtjusning kunde jag konstatera att jycken utvecklas väl och uppför sig exemplariskt, även om matte försökte insinuera att så inte alltid är fallet...

J & P hade även en sån där jättetjock bok med bilder på sisådär hundramiljoner olika hundraser. Jag konstaterade att jag vill ha dem alla, en slutsats som särskilt gladde Mr T.

Jippii.

Grattis Sverige! Rätt låt vann i första deltävligen, och Salem al Fakir är utomordentligt charmig.

Nu får vi bara vänta och se vad vi bjuds på nästa vecka. Under tiden kan man t.ex. gå ut och promenera i det fina vädret, vilket jag precis har gjort. Jag hade dock klätt mig lite bristfälligt så det blev allt lite kallt om den stackars kroppen.


Kanske jag får värma upp mig med en kopp varmt kaffe...
Trevlig söndag.

Snart börjar det!

De senaste åren har jag stått för det fullt ut - jag är galen i schlager, och speciellt svensk sådan! Därför kommer jag givetvis att sitta klistrad framför TV:n i kväll när Melodifestivalrumban kör igång i Örnsköldsvik. Artisterna har jag inga kommentarer om än så länge, just nu är jag mest intresserad av programledarna. Uppsättningen är minst sagt intressant - en dansant pojkspoling, en utpräglad macho-man och en ruffsig guldlock. Hur Dolph Lundgren passar in i denna glammiga fjolltillställning ska bli ett sant nöje att bevittna...

Trevlig kväll på er alla! Snart ska jag bege mig till Den Lyckliga Staden...

Seriöst bekymrad.

Alltså, den där grejen på facebook om att man ska byta ut sitt profilfoto mot en bild av en kändis som folk har sagt att man liknar...

...betyder det att jag borde byta ut min priofilbild mot:

TIMO SOINI?!?
Han är nämligen den enda personen jag kommer på att folk sagt att jag ser ut som...

Tuliaiset från Sydafrika:

Systerskapet känner mig. Här kan jag lära mig en massa nyttigt inför mitt framtida husdjursäventyr, och förstås inför kommande möten med min gudson Alpha.

Av db fick jag ett frikort till Wasa Yoga Center. Det var förstås också mycket uppskattat. Nu ska jag bli smidig igen!

Till alla er som är oändligt intresserade av att veta hur det går med min pro gradu:

(där försvann visst samtliga läsare...)

Hela hösten har jag grävt runt på internet, brottats med litteratur, trakasserat och grälat med bibliotekspersonalen på ÅAB samt haft akademiska samtal med mig själv där jag försökt få nån rätsida på mitt lilla projekt. Nu har jag börjat SKRIVA, trots att jag:

• inte egentligen vet vad det är jag ska studera
• inte har nån disposition
• saknar de flesta källor

...Men i övrigt är allt frid och fröjd! Nu tror jag bestämt att jag ska fördriva lite tid på facebook...

På lärdomsresa.

Ytterligare två mogna herrar på bild i bloggen

Inte blir man bara dum av TV. Jag är ju en ivrig följare av På spåret och där kan man ju lära sig både ett och annat om det mesta. Dessutom kan man utveckla sitt ordförråd. Under de förra programledarnas tid brukade Ingvar Oldsberg säga "Vi har fått divergerande svar" när kupéerna kommit med olika besked på nån klurig fråga.
Divergerande. Jag smakar på ordet och konstaterar att det utan tvekan förtjänar att inkluderas i gradun. Nu ska jag fortsätta svänga mig med lika piffiga formuleringar.