Nyårsfest!

Trots att jag befinner mig mitt i flyttkaoset hinner jag med lite trevligt nyårsfirande ikväll hemma hos db och systerskapet. Den sistnämnda behagar dock inte närvara utan har dragit iväg till sydafrika...inte undra på att råttorna dansar på bordet!
Gott nytt år på er alla! Nu ska jag lägga skumpan på kylning och leta efter nåt att ha på mig bland mina nerpackade klädpaltor...

En del nyårstraditioner har tydligen kommit för att stanna...

VR höjer priserna även detta år.
Föga förvånande.
Dock rysligt irriterande för en som inte har så många andra transportmedel till sitt förfogande.

Monteringstjafs

I flyttider uppdagas alltid brister i hushållet. Denna gång har jag identifierat följande behov: en hylla, nånting fåtöljliknande, en ny mikrovågsugn och en helfigurspegel. Det är såna här gånger man verkligen skulle behöva ett av herr Kamprads eminenta möbelvaruhus inom ett rimligt avstånd.

Idag lyckades jag dock beta av det förstnämnda på behovslistan då jag inhandlade två exemplar av hyllan här intill. Nu stoltserar således tvenne tunga kartonger här hemma och det blir att ta fram sina montörskills här inom en snar framtid. Dessvärre har jag genom åren redan hunnit inhandla ett antal budgetmöbler som ska fixas ihop på egen hand, så för tillfället kan jag inte annat än sucka åt uppgiften jag har framför mig.

Det fanns en tid när det var en trevlig utmaning att skruva ihop möbler, nu är det snarare nåt av det mest tråkiga, irriterande och tidsödande jag kan tänka mig.

Wiiiiiiiiiiiiiiiii...!

Jo, tomten var snäll åt mig även detta år så nu har jag varit upptagen med att leka med mina klappar ända sen julafton. För tillfället är jag på god väg att bli fullfjädrad golfexpert, därför har det varit lite lamt med aktiviteten här på bloggen.
Nu har jag dock lånat ut min nya underhållningsanläggning åt db för att i utbyte erhålla hans muskelkraft när det drar ihop sig till flytt. Lill å klein som jag är orkar jag inte bära min säng. Flyttkarlen Tubbe behöver förhoppningsvis inga mutor för att ställa upp för sin stackars handlingsförlamade sämre hälft. Eller..?

Ho ho ho...

Såklart man ska blogga på julafton! Denna dag är ju ändå inget annat än en låååång väntan fram till kvällen då man får se om årets julklappar à la Johanna hittar rätt ägare. Sen blir det ju också spännande att se om man får nåt i retur...

Husmor Johanna...

Jag har aldrig varit sen att erkänna mina brister: jag är ingen höjdare i köket. Speciellt inte när det gäller bakning. Glöm sju sorters kakor - jag kan baka havreflarn, men det är också allt. Nåja, någon havreflarnsexpert är jag inte heller egentligen, jag glömmer alltid bakpulvret (inget jag rekommenderar...). Bortsett från det så lyckas jag alltid placera de stackars flarnen så att de tar ihop i ugnen, trots att jag på förhand försäkrat mig om att det är kilometers avstånd mellan dem.

Nåväl, flarnen blev klara till sist och kommer att få stå till tjänst som julklapp åt den äldre befolkningen i släkten. Smaken var det åtminstone inget fel på, jag var givetvis tvungen att äta upp de kakor som inte såg så representativa ut...

Några tröga tankar mitt i vintern.

En vit jul lär det åtminstone bli i år, det behöver man inte tvivla på längre. Trots att vi befinner oss mitt i den mörkaste vintern så är det ändå trevligare att titta ut genom
fönstret nu än vad det var när man möttes av det deprimerande novemberrusket. Snart byter jag även ut vyn över kyrkoesplanaden mot en förhoppningsvis trevlig utsikt över skolhusgatan (om jag spränger ner ett eller två grannhus borde jag rimligtvis kunna se havet...). Då behöver man inte heller vänta särskilt länge förrän vinterlandskapet byts ut mot ett slaskinferno och sen är det bara att börja vänta på midsommaren. Åren går bara snabbare ju äldre man blir. Dags att trycka på bromsen..?

Nämen, vad har vi här då..?

En alldeles ensam och övergiven mars-glass i frysen! Som den omhuldande och blödiga individ jag är har jag förstås redan förbarmat mig över den lilla stackaren och han mår numera fint nere i magens djup. Nu fick jag också ett välbehövligt avbrott i julklappspaketeringen. Det börjar så småningom dra ihop sig till grande finale vad julförberedelserna beträffar...

Frosseriet har inletts.

Efter en ansträngande helg i julruschen på stan kände Tubbe och jag oss t.o.m. oförmögna att laga vår egen mat. Följaktligen unnade vi oss en "brunch" på ett av de där ställena där man får äta tills det står ut genom öronen:

Aptitligt så det förslår. Kanske om man drog ner något på blåmögelosten. Av måltiden blev vi dock så mätta och belåtna att vi ägnat resten av dagen åt en slags dåsighetstävling.
I dylika mästerskap är det oftast undertecknad som brukar utgå med segern.

Farligt experiment?

Systerskapet ska på julfest och bad mig ställa upp som hårfrisörska. Detta var givetvis ett mycket riskabelt drag, men resultatet blev faktiskt inte så katastrofalt som man kunde ha befarat. Nu återstår det bara att se om jag får några nattliga samtal från en förbannad firare som meddelar att hela hårkreationen kollapsat. I så fall tänker jag skylla allt på dålig hårspray.

Kom igen, soffpotatis.

Jag har yogamattan konstant utrullad på golvet eftersom det var meningen att jag skulle träna som en galning hela hösten. Tyvärr måste jag erkänna att mitt saldo är ganska skralt hittills; hejda er förvåning, kära medmänniskor.
Nu när det är uppehåll med grupptimmarna vore det dock skäl att få fart på yogandet för att undvika att den hårresande smidigheten jag uppnått under hösten går förlorad. Om det är nån som vet var man kan köpa självdisciplin får ni gärna underrätta mig.


...och nej, det är inte flickan på bilden som har skrivit blogginlägget.

Nej tack, jag föredrar husmanskost.

Pirkka har ju redan varit på tapeten, så nu fortsätter jag på det spåret. K-ruokakaupat gör TV-reklam just nu, bl.a. för pirkka amaryllis som kan beundras här intill. Sen avslutas reklamsnutten med den vanliga sloganen "mitä tänään syötäisiin?".

Om man skulle ta sig en smakbit..?

Klappat och klart.

Nu har jag ett underskrivet kontrakt på nya bostaden. Jag har t.o.m. varit så förutseende att jag redan gjort flyttanmälan och således blir jag vasabo även till pappers fr.o.m. januari. Så småningom blir det då dags att börja fylla flyttlådorna.

Tills dess kan jag slappna av och slötitta på teve. Kvalitetskanalen Liv syns numera även hos mig, så nu kan jag bli ruskigt bildad genom att titta på t.ex. Matchmaker, Häähullut, It's me or the dog och andra intelligenta serier. Jag gör verkligen allt för att utvecklas på djupet. Trevlig kväll.

Tomten Johanna...

Jag är ingen duktig julklappsshoppare.
Fast om man kommer så långt att man lyckas handla några klappar så är det riktigt trevligt att slå in dem (ok, jag erkänner - det finns tillfällen då jag svurit som ett svin åt krånglig tejp och presentband som inte krullar sig på rätt sätt, men i det stora hela är jag en glad paketerare). Inget är väl roligare än att få ett fint paket; en tjusigt förpackad klapp gör en så glad att det inte spelar så stor roll vad som finns inuti pappret. Så om jag mao lägger ner mycket tid och energi på att paketera prydligt, då borde det inte spela så stor roll om mina klappar inte riktigt håller måttet..?

Jag har dock inget stiligt presentband här hemma. Det blir nästa grej på inköpslistan.

Det finns utvecklingspotential...

Min nuvarande inredning är katastrofal, eller rättare sagt icke-existerande. I lägenheten var jag nu huserar har jag nämligen aldrig ens kommit så långt så att jag packat upp alla saker ur flyttlådorna.

Nu har jag dock framskridit så pass mycket att jag inom en snar framtid kan titulera mig huvudhyresgäst, det var ett tag sen. Jag har kommit på mig själv med att tycka att det faktiskt ska bli roligt att flytta. Det är åratal sen jag uppdaterat min inredning, så med ny lägenhet kanske jag rentav spenderar några slantar på lite nya saker för att öka trivseln. På nätet kryllar det av inspiration:



Sen är det ju en bisak att jag även i fortsättningen ska rymmas på under 30 kvadratmeter. Man kan ju alltid roa sig med att fantisera om stora salonger...

Och nu blir det skamlös reklam..

Åt alla som irriterat sig på att det kanske förekommit en viss smygreklam här på bloggen kan jag meddela att nu blir det andra bullar. Nu tänker jag skryta nåt alldeles oerhört på en produkt som är nåt av det bästa jag kommit över på länge, nämligen:

Pirkka yoghurtcashewnötter med vitchoklad!
Det här är mumsigt från början till slut, och dessutom måste det ju vara nyttigt eftersom man hittar påsen på den där avdelningen i citymarket där torkade frukter och annat krafs finns. Yoghurt är ju en mjölkprodukt och nötter innehåller visst bra fetter som kroppen behöver varje dag. Choklad har så vitt jag vet en alldeles egen sektor i kostcirkeln.

Nu ska jag fortsätta frossa här, samtidigt som jag ska försöka avsluta årets julkortsprojekt.

Rött är rätt.

Ja, och så hade vi ju julfest med jobbet igår. Pga att min klänning befann sig på fel plats vid fel tillfälle fick jag ta till en reservoutfit, som väl nog gick an den också.
Fast så här tjusiga och matchande var vissa andra...

Tak över huvudet.

Äntligen är bostaden fixad. Jag ska flytta till skolhusgatan igen, till en trevlig lägenhet med mysigt blått kök (tänk det, jag som alltid varit en inbiten blå-allergiker). Det enda minuset är att nya lyan ligger lite långt bort, men å andra sidan ska man väl inte klaga över att bo nära sjukhuset. Hehe.

(Borde man kanske söka läkarhjälp om man har lika dålig humor som jag har..?)

Och på tal om presenter, partyn och annat...

...så skulle jag ju inte strejka om nån slog in klänningen ovan i ett julpaket och sen ordnade ett trevligt cocktailparty på nyårsafton.
Nu är det dock dags att stryka morgondagens festblåsa.

Ser man på.

Kanske jag t.o.m. slipper tälta på torget fr.o.m. januari. På lördag har jag nämligen bokat in mig på två lägenhetsvisningar. Och ja, jag vet att är tjatig till tusen gällande min bostadsjakt. Det beror enbart på min nervösa läggning, så förhoppningsvis får jag nu snart en lösning på denna rumba.

Egentligen skulle jag mycket hellre spendera lördagen på kattutställning i Laihia, där jag kunde spana in några söta missar att inkludera på önskelistan. Jag hoppas du läser detta, tomten Tubbe (och alla andra som ämnar ge mig julgåvor...). Jag önskar mig en katt i julklapp, upprepat tjat måste ju nångång leda till resultat .
(Och detta innebär givetvis inte att jag vill avstå bichon frisén.)

Nu är jag allt lite arg.

...Eller jag tror snarare att jag blir galen. Passade idag på att shoppa lite trevliga grejer att ha på mig på fredagens julfest. Glad i hågen gick jag sen hem och öppnade garderoben för att ta fram min relativt nya svarta klänning, som utgör själva huvudattraktionen i min outfit. Jag möttes av en tom klädhängare.

Efter att ha vänt upp-och-ner på lägenheten insåg jag att klänningen måste finnas i nån av mina garderober på annan ort. I Sandsund skulle det visa sig. Raseriutbrottet var ett faktum.

Nu står jag i valet och kvalet om jag åter ska anlita min vän matkahuolto eller om jag ska fundera ut en ny utstyrsel till festen. Eftersom jag ju inte hittade några nya skor så är det enda självskrivna mina svarta klackar från hösten.

...Fast var månne de finns då? Inte här i Vasa åtminstone.
Giv mig styrka.

Nix pix.

Jag hade planerat hitta de där oförskämt snygga högklackade skorna i nån tjusig kulör här i dagarna. På fredag drar det nämligen åter ihop sig till fest. Tyvärr kan jag konstatera att varken utbudet i Åbo eller Vasa tillfredsställer mina önskningar. Hittade visserligen ett par tjusiga lila pumps i stil med de här ovan (dock inte Christian Louboutin, hrhmm...) men dessvärre var det bara ögat som gillade dem, inte foten.

Innan sovdags.

Här kommer bara en allmän uppdatering från Den Flitiga Bloggaren (eller kanske snarare Den Sorgliga Virrpannan som gör allt för att fly undan plikterna men dessvärre inte fyller sin tillvaro med nåt desto mer spännande...).
Jag är tillbaka i Vasa efter några dagar nere i södern (alltså Åbo). Har en "trevlig" tågresa bakom mig och lär knappast ha svårt att somna ikväll, vilket är tur eftersom alarmet ringer kl 06 imorgon.
Bostadsjakten framskrider inget vidare. Varken Voas eller den privata marknaden tycks ha nåt som faller mig i smaken. Jag är tydligen krantto.
Kan bara inte hjälpa att jag tycker att det borde vara fullt möjligt att hitta en lägenhet som inte är en skrubb, som inte kostar miljarder i månaden och som inte ligger hur långt ut i ingenstans som helst.

Näpp, nu kastar jag in handduken för idag, ska upp och hoppa igen om sju timmar.

Vad är nu en bal på slottet...?

Finland 92 år. Eftersom jag -märkligt nog- inte i år heller fick nån inbjudan till presidentbalen, firade vi självständighetsdagen i goda vänners lag framför tv:n. Ett och annat glas skumpa rann också ner, så jag är ändå nöjd med kvällen.

Det fanns ju nog tjusiga blåsor på årets partaj, men det tycks vara svårt att hitta bilder på dessa. Mao jag väljer helt sonika att vältra mig i stolpkotten istället. Muhuhhahahaaa...

Jag tror bestämt att förstapriset i katastrofkategorin går till en man detta år. Föga förvånande till originalet Veltto Virtanen.

Flickorna i PMMP hade heller inte sin bästa kväll enligt mig.


Sofi Oksanen i tung hårkreation.

Såja, nu har jag varit tillräckligt elak för idag. Men blir man inbjuden till slottet får man så lov att stå ut med omvärldens kritiska ögon.

Mmmm...

Glögg! Ack, denna ljuva juldryck! Det tog mig tjugo år att inse glöggens förträfflighet men nu vill jag inte leva utan den en enda säsong.

Ikväll ska jag avnjuta denna mirakeldryck i sällskap med några goda vänner. Trevlig kväll.

Var ska jag bo?

Dags att ge sig ut på lägenhetsjakt igen. Som tidigare nämnt så står jag utan bostad den 1.1.2010.

Så här års, då man åtminstone slipper konkurrera om hyreslägenheterna med en drös nyinflyttade gulnäbbar, borde det ju vara relativt enkelt att lägga beslag på en någolunda vettig kämppä i en stad som Vasa. Jag skickade in en ansökan till Voas och förväntade mig erbjudande om en trevlig, förmånlig och välplanerad etta, helst ett stenkast från jobbet ungefär.
Idag fick jag meddelande om att jag fått en box i Olympia. Tilläggsuppgifter: "Alla ettor är upptagna..." ("...vad trodde du egentligen, din korkade idiot?!", tyckte jag mig kunna utläsa mellan raderna.)
Tusan också.

Jag har aldrig bott i någon studentbostad och jag hade vid det här laget trott att jag skulle klara mig undan kollektivt boende med ett gäng främlingar som säkert har de märkligaste vanor (typ att samla på bananskal, äta igelkottar de fångat själva eller dekorera badrummet med tuggummi). Jag tippar således att jag tackar nej till Voas-erbjudandet och satsar på lördagens Läsarbörsen istället. Wish me luck.

Klobbskat.

Idag har jag fått vara ute och känna på havsluften, vilket var mycket uppfriskande. Tänk att en dag kan vara så här vacker, mitt i mörka december! Så här fin utsikt hade vi från fyren där vi tillbringade arbetsdagen. Dessutom fick vi underbart mumsiga muffins till kaffet. Jag har varit en mycket nöjd kvinna hela dagen.

Åh kära nån.

I natt drömde jag att jag blev uthängd och nerskälld på ÖT:s hemsida för att jag klättrat i träd på skolgården. Det var en synnerligen traumatisk upplevelse så därför drog jag en suck av lättnad när jag vaknade upp till verkligheten igen.

Idag ska jag fortsätta plugga som den ivrigaste flit.stud världen har skådat. Ikväll får jag äran att åter understöda VR och ta mig upp till Vasa. Det är inte fråga om nån ny maratonvistelse i plattlandet - jag återvänder nämligen till Åbo redan på fredag.